5 sätt på vilka kronisk stress ger hypotyreos-symptom
Chris Kresser (nämnd i tidigare inlägg; www.thehealthyskeptic.org) beskriver en triad som kan leda till hypotyreos och Hashimoto’s - obalans i blodsockret, dålig tarmhälsa och binjurestress. Här nedan tänker jag i sammandrag (relativt fritt) översätta hans artikel om det senaste benet i triaden – binjurestress.
Binjurarna reglerar kroppens stresshormoner. De flesta förknippar stress med den uppenbara formen som utgörs av att ha ett späckat schema, köra i rusningstrafik, ekonomiska bekymmer, gräl med partner, arbetslöshet och många andra känslomässiga och psykologiska utmaningar i ett modernt liv. Men det finns även annan typ av stress som belastar binjurarna lika mycket och på samma sätt; blocksockersvängnigar, dålig tarmfunktion, födoämnesintoleranser (särskilt gluten), kroniska infektioner (exvis candidaöverväxt, min anm.), miljögifter, autoimmuna problem och inflammation. Alla dessa tillstånd ringer i alarmklockorna och gör att binjurarna pumpar ut mer stresshormoner. I detta sammanhang har stress en bred definition som allting som stör kroppens naturliga balans (homeostas).
Binjurestress är förmodligen det vanligaste problemet man möter inom funktionell medicin (t ex näringsmedicin), eftersom nästan alla utsätts för någon av alla dessa former av stress. Binjurarna påverkar alla koppens system, och därför varierar symptomen väldigt, men några av de mest vanliga är:
- Trötthet
- Huvudvärk
- Nedsatt immunförsvar
- Sömnsvårigheter
- Humörsvängningar
- Yrsel när man reser sig från sittande el liggande
- Att man äter för att lindra tröttheten
- Socker- och koffeinbegär
- Irritabilitet eller yrsel mellan måltiderna
- Magsår
Svaga binjurar kan orsaka symptom som vid hypotyreos utan att det är något fel på själva sköldkörteln. (Det känner vi igen…därför syns det inte i blodprovet) I sådana fall är det både ineffektivt och onödigt att behandla sköldkörteln – att inrikta behandlingen på binjurarna är istället nyckeln till att förbättra sköldkörtelhormonernas funktion.
Den viktigaste indirekta påverkan binjurarna har på skk-funktionen är via deras inflytande på blodsockernivån. Högt eller lågt kortisol – orsakat av någon av de kroniska stressfaktorerna ovan – kan orsaka hypoglykemi (lågt blodsocker), hyperglykemi (högt blodsocker) eller båda. Kresser har tidigare skrivit en artikel om hur obalanser i blodsockret orsakar hypotyreossymptom på olika sätt.
Men. Binjurestress har också mer direkt påverkan på sköldörtelfunktionen. Följande fem är de viktigaste;
1. Binjurestress stör HPA-axeln
HPA-axeln är ett komplext nätverk mellan hypothalamus, hypofysen och binjurarna som reglerar temperatur, matsmältning, immunsystem, humör, sexualitet och energiåtgång, samt kontrollerar kroppens reaktion gentemot stress och trauma. Oräkneliga studier har visat att kronisk binjurestress trycker ned hypotalamus och hypofysens funktioner. Eftersom dessa två organ även styr sköldkörtelns hormonproduktion, kommer allt som stör HPA-axeln även att störa sköldkörtelfunktionen. Sedan hänvisar han till studier där man har visat att ämnen (inflammatoriska cytokiner) som utsöndras som svar på stress, nedreglerar HPA-axeln och reducerar TSH.
2. Binjurestress reducerar konvertering av T4 till T3
Nästan 93% av hormonerna som sköldkörteln producerar är T4, som är inaktivt och måste omvandlas till T3 innan cellerna kan ha användning för dem. De inflammatoriska cytokinerna som frisläpps vid stress, nämnda ovan, stör inte bara HPA-axeln, utan även omvandlingen av T4 till T3. Sedan beskriver han detta mer i detalj samt hänvisar till studier där man bl a injicerat cytokiner i friska människor som resulterade i en snabb sänkning av både T3 i blod samt TSH-nivån, och även en ökning av det inaktiva reverseT3 (rT3), medan T4 och fritt T4 ändrades minimalt.
3. Binjurestress främjar autoimmunitet genom att försvaga immunbarriärer
Mag-tarm-systemet, lungorna och blod-hjärnbarriären är de huvudsakliga immunbarriärerna i kroppen. De förhindrar att främmande ämnen når blodbanan och hjärnan. Binjurestress försvagar dessa barriärer och försvagar immunsystemet generellt. När dessa barriärer bryts, kan stora proteiner och antikroppar komma in i blodbanan eller hjärnan där de inte hör hemma. Om detta sker upprepade gånger slår immunsystemet bakut och vi blir mer benägna att få autoimmuna sjukdomar – såsom Hashimoto’s. (autoimmunt angrepp mot sköldkörteln).
4. Binjurestress orsakar resistens mot sköldkörtelhormon
Återigen är det de inflammatoriska cytokinerna, som frisätts vid svar på stress, som påverkar funktionen av skk-hormonerna. För att de skk-hormer som cirkulerar i blodet skall ha en fysiologisk effekt, måste de först aktivera cellernas receptorer. Det har visats att cytokinerna drar ner känsligheten hos dessa receptorer; dvs det behövs mer skk-hormon för att få effekt hos cellerna. Kresser beskriver det som att hormonet knackar på cellens dörr men att cellen inte öppnar.
Det finns inget praktiskt sätt att mäta receptorernas känslighet, så denna forskning antyder att känsligheten minskar vid autoimmuna och andra inflammatoriska tillstånd. Ett typexempel på detta är Hashimoto-patienten som tar skk-hormon-medicin men fortfarande lider av hyposymptom – ofta även trots försök att byta dos och typ av medicin. Hos dessa patienter drar inflammationen ner känsligheten hos receptorerna, vilket ger symptomen, medan labprover i blod (TSH, T4, T3 t ex) ändå är normala.
5. Binjurestress orsakar hormonella obalanser
Långvarig ökning av kortisol, orsakat av kronisk stress i någon form, minskar leverns förmåga att rensa överflödigt östrogen från blodet. För högt östrogen ökar nivån av TBG – Thyroid Binding Globulin; proteinet som skk-hormet fäster vid när det transporteras genom kroppen. När hormonet är bundet till TBG är det inaktivt, och måste frigöras för att kunna aktivera receptorerna. Detta visar sig om man tar blodprov på fritt T4 resp T3.
Återfå balansen i binjurarna
Här kommer det trixiga med binjurestress; det är nästan alltid orsakat av något annat (ovan nämnda kroniska stressfaktorer såsom mag-tarm-inflammationer, kroniska infektioner, födoämnesintoleranser ffa gluten, brist på essentiella fettsyror, miljögifter och kronisk känslomässig och psykologisk stress). När de här tillstånden finns, måste de behandlas först, annars blir alla försök att direkt stötta binjurarna antingen meningslösa eller endast delvis lyckade. Med det sagt, kommer här några generella riktlinjer för binjurehälsa:
- Undvik eller åtminstone minimera kraftigt all stimulantia (socker, koffein, alkohol exvis)
- Stabilisera blodsockret (genom måttligt eller lågt intag av kolhydrater)
- Utför stresshantering och avslappningstekniker
- Ha roligt, skratta och ge regelbunden plats för nöjen i ditt liv
- Undvik kostrelaterade orsaker till inflammation (raffinerat mjöl, industritillverkad fröolja, glukossirap t ex)
- Se till att få tllräckligt av DHA och EPA (essentiella fettsyror, omega-3)
Panax ginseng, Siberisk ginseng, Ashwagandarot och ”Holy basil leaf”-extrakt hjälper till att balansera stressresponsen och stödja binjurarna. Dessa är dock potenta mediciner och bör tas under övervakning av t ex en näringsterapeut el naturläkare.
Ja, i det stora hela känner jag igen mycket från vad t ex Dr.Lam beskriver, och även Dr. Peatfield. Det känns verkligen mer och mer som att det är det här det handlar om. Många går alldeles säkert omkring med kronisk stress av något slag (tungmetaller, dålig tarm-hälsa mm enl ovan) som drar ner både binjurar och i ett senare skede även metabolismen. Därför är det så sant som det står på Hypo2-sidan; att medicinera med kortison och skk-hormon i många fall bara blir en konstgjord andning. Man måste åtgärda själva orsaken/orsakerna först, annars hjälper det bara delvis eller inte alls. Känns så skönt, för det är ju den linjen jag har varit inne på hela tiden, och därför sökte hjälp hos näringsterapeuten. Tyvärr blir det ju en lång och krokig väg, men när man väl blivit av med dessa stressfaktorer tror jag att man får ett betydligt bättre och friskare liv. Men det kräver en del av en….det är inte gjort i en handvändning!
Kram o godnatt!
//Malin