För korrekt järnstatus bör man titta på värdena S-Ferritin (den mest användbara markören för att bestämma kroppens järnförråd), S-Järn (kan också heta S-Fe), S-Transferrin (TIBC), transferrinreceptornivån (S-TfR) och transferrinmättnad (S-Järn delat med TIBC x 100). Observera att S-Ferritin inte är detsamma som S-Fe. Fe i S-Fe står för Ferrum, dvs järn, och är alltså detsamma som S-Järn. S stå för serum. Ibland görs mätningar i plasma (P). Referensintervaller för plasma och serum är desamma.

Först utnyttjas kroppens förråd i lever i mjälte, vilket innebär att ferritinnivåerna (ett järnbindande protein) minskar. När förråden är tömda uppstår järnbrist i cellerna - mängden transferrin (också ett järnbindande protein) och transferrinreceptorer ökar. Det i sin tur påverkar transferrinmättnaden, S-Järn sjunker och så småningom minskar hemoglobinnivåerna i blodet (Hb) och anemi utvecklas.

Järnförråden kan alltså vara helt tömda innan det blir en säkert märkbar sänkning av Hb. Eftersom järn medverkar i många viktiga energiprocesser i kroppen är det viktigt att förråden är påfyllda. Observera att infektioner och inflammatoriska sjukdomar kan ge lågt S-järn utan att järnbrist föreligger, vilket innebär en begränsning för att använda S-järn som markör för järnbrist.

Tvärtemot kan S-Ferritin öka vid t ex akuta infektioner, feber, kroniska inflammationer och leverskada. Detta kan leda till svårigheter att värdera S-Ferritin vid samtidig inflammation. Då kan transferrin, transferrinreceptornivå och transferrinmättnad vara av betydelse.

S-Ferritin upp över 60 mcg/L men gärna upp mot 100 (dock ej över 200), rekommenderas. S-Ferritin under 30 mcg/L är enligt Järnkliniken liktydigt med absolut järnbrist. 

Läs mer om sambandet ferritin och hypometabolism på Stopthethyroidmadness

Läs mer om anemiutredning på Järnkliniken
Eller på Unilabs

Läs mer om järnbrist på Netdoktor